Lämnar Ängelholm mitt på dagen med tåg mot Kastrup. Vid ankomsten inleds semestern med att köa bakom ett gäng småländska tanter. När tanterna väl fått sina korvar varma finns det inga kvar till oss. Vi får vänta i 10 min på en ny omgång, suck. Vi kollar klockan och ser att vi har gott om tid så vi inväntar två röda och en grön med varsin lille en.
En Whisky och liten choklad inhandlas efter säkerhetskontrollen för bruk under resan och vi sätter oss ned för en liten till men då krävs att vi äter, jordnötter räknas tydligen som dansk mat? Plötsligt inser vi att vi inte hade två timmar på oss utan bara en. Det blir väldigt bråttom till gaten men vi klarar det med några minuters marginal. Standard GT ombord.
Med en aning försening kommer vi fram till Paris vid 17:30. Med hjälp av en vänlig själ lyckas vi skaffa Metro-biljetter för hela helgen där bl.a. viss rabatt på några muséer ingår. Vi påbörjar färden mot hotellet. Först RER-tåget till Gare Du Nord sedan en vindlande promenad genom tunnlar och nivåer till Chapelle Metro station. Vi har hamnat i eftermiddagsrusningen och tågen är knökfulla. Vi lyckas dock ta oss och väskan ombord på det andra tåget som kommer och åker mot hotellet. När vi kommer dit inser vi att vår bordsbokning på Hard Rock Café var en aning överoptimistisk, klockan är 20:00 och vi skall vara där nu, i andra änden av stan. Det får bli en taxi. En trevlig marockan kör oss till restaurangen där de inte har koll på bokningen, men Lars stamgästkort ger oss ändå första lediga bord. Ett par Hurricanes, hamburgare och T-shirts senar har vi kommit framtill att vi nog orkar en liten promenad och tar oss genom smågatorna upp till Pigalle och vidare bort mot Moulin Rouge. Pigalle-området är väl inte det bäst renommerade området i Paris (lite mycket sexshoppar/ fala damer och så) men vi traskade fram i lugn och ro ändå. När vi kommit fram till Moulin Rouge tog vi en snabb titt där också. Och åkte sedan tillbaka till hotellet.
Mama Shelter i Paris är ett design hotell stylat av Phillippe Starck, och inredningen är mycket riktigt cool och speciell. Men det finns nackdelar också, lite för långt från centrum för en snabbsemester, till exempel, C:a 15 Metro stopp bort oavsett vilken sevärdhet man än vill se.
Vi vaknar i någorlunda tid och intar frukost. Lars förvånas av bristen på ostar (bara 3 sorters hårdost i bitar, ingen brie, ingen ädelost). Men fransmännen har ingen vidare frukostkultur, de äter en croissant eller en brioche med sylt och Café au lait. Hotellet hade dock fler alternativ, flingor, fruktsallad och äggröra och bacon. Efter frukost tar vi oss ned till Metron och åker mot Eiffeltornet. Väl där ställer vi oss i den ganska långa kön men den tar inte mer än c:a 1 timme, helt OK. Vi åker högst upp och tittar ut över stan, vi tar ett glas Champagne från den lilla baren och försöker lokalisera de saker vi skall fortsätta till senare. Vi tar hissarna ned igen och går ner mot Seine där vi tar en äppeljuice och inväntar Batobus-båten som åker runt i Seine som en Hop-On-Hop-Off buss på vattnet. Vi åker ner till Musée D’Orsay där vi går av ser huset och går över ån till Louvren. Det är stort, riktigt stort. Vi tittar på Pyramiden och tar lite bilder och går sedan ner mot floden och tar båten igen, nu med målet Notre Dame. Vi går av lite tidigare och hittar en liten, liten lokal bar där vi tar varsin öl, vi kommer på att Lars aldrig smakat Calvados så det måste han ju göra. När ölen och Calvan är slut får vi notan, 2 öl, ingen Calva, den bjuder huset på! Vi går vidare in mot Ile de la Cité, ön där Notre Dame ligger. Över floden tar vi Pont Neuf, den bro som Christo paketerade. Vi promenerar på Quai D’Orfevres, kommissarie Maigrets hemmaplan. Vi passerar Saint Chapelle och ställer oss i kön ett ögonblick innan vi ser skylten som meddelar att blyglasfönstren genomgår renovering. Eftersom fönstren är det man skall se här går vi istället vidare på ön. Även vid Notre Dame är det kö, men den rörde sig väldigt snabbt så det var inga problem. Där inne pågick någon typ av procession och vi undrade om den rödklädde prästen var en kardinal? Om Saint Chapelles blyglasfönster är ännu vackrare än Notre Dames så skall vi verkligen se dem någon gång. Vi tog oss tillbaka till hotellet och vilade en kort stund.
Dags för en kvällstur – vi börjar i Sacre Coeur-området och Montmartre där det är massor med folk så här på en vacker fredagkväll. Det verkar som nästan hälften är försäljare som erbjuder allt från ren skit till en billig pilsner från ett medburet 12 pack. Uppför trapporna bär det, många trappor, många pauser. Med en utsikt som blir bättre och bättre för varje nivå, men man ser inte Eiffeltornet. Vi går en bit västerut och finner ett litet, litet hörn där man kan se både utsikt och ett belyst torn. Men nu är vi törstiga, efter en kort titt på Place du Tartre går vi ut ur folkmassorna och runt hörnet där det är lugnare och tog en öl, kollar på folk och tackar nej till minst 8 som vill göra porträtt eller karikatyrer. ”Du har ett så intressant ansikte…”. Vi dricker upp och efter nedstigning längst en lite mindre gata tar vi Metro till Triumfbågen. Obligatoriskt foto tas mitt på Champs Elyssée, på den målade refugen vid rödljusen. Vi fortsätter promenera, ned längs den ganska öde Avenue Kléber. Vi tar ett GnT stopp lite drygt halvvägs och kommer till slut fram till Trocadéro där vi samlas med många andra för den bästa vyn över Sèine mot det blåblinkande guldlysande tornet (Eiffel, alltså). Nu närmar sig klockan raskt midnatt och vi tar oss tillbaka till hotellet.
Dagen börjar med den närliggande kyrkogården Père Lachaise där vi efter viss förvirring hittar både Edith Piaf och Jim Morrison, och även som bonus familjen Adam(s). Det är inte direkt en plats man är sugen på att vara på nattetid efter att ha sett ett par skräckisar. Sarkofager, gravkapell och labyrintiska gångar överallt. Vi åker upp till Montmartre igen för att se det på riktigt. Vi börjar på ”baksidan”, norra sidan, med 92 trappsteg upp från Metro-perrongen. Öldags – och ett litet krypin på hörnet med ett par stolar utanför, perfekt! Långsam promenad genom trappor och branta smågator tar oss så småningom upp till Place du Tertre igen, nu ännu tjockare med folk, kypare och ”konstnärer”. Vi tar ett varv innan vi går mot Espace Dalí, ett litet trevligt museum. Därefter siktar vi på samma ställe som kvällen innan, snart dags för lunch. Det lokala Pyttetåget anländer med ett högljutt bröllopsfölje och den positivhalande Edith Piaf kopian ser sur ut över att inte kunna komma igång på grund av ”oljudet”. Det känns som det roligaste med Montmartre är att sitta och suga på en dyr öl och bara titta på folk. En god spaghetti senare drar vi oss ner från berget igen, vi tar linbanan där Metro biljetterna gäller. Vi tämker nu ta oss ned mot Quartier Latin och träffar lämpligt nog en äldre kvinnlig guide på linbanan som pekar ut de bästa gatorna för oss. Vi passerar ett ”choklad museum” dvs. en stor chokladbutik med några stora skulpturer av choklad bl.a. Notre Dame och ett segelfartyg. 6 praliner inköps 4 äts genast, 2 sparas till senare, tyvärr. Vi går av Metron vid St Michelle och börjar strosa genom de små turistfyllda gatorna. Vi passerar ”Shakespeare Bookstore” där kön ringlar sig lång, utanför för en bokhandel. Några små souvenirer och några andra smågator senare tar vi varsitt glas vin på en vinbar, ”Bar a Vin” – bara vin? Vi bestämmer oss för att promenera mot Place de la Concorde där den stora egyptiska obelisken står. En ganska stillsam promenad senare är vi tillbaka vid Seine-stranden, och passerar boklådor och souvenirer medan vi går fram mot Louvren och Tuilerier-parken. Vi traskar genom den strikta parken med sina vyer, statyer och dammar till obelisken på Place de la Concorde. Med lite hjälp av vakterna vid USAs ambassad fann vi till slut Metrostationen för återfärd mot hotellet. Vid Metro-kartan träffade vi ett gäng glada amerikanskor, 7 st i 3 generationer. De skulle försöka ta sig till Sacre Coeur, eftersom vi ändå skulle passera de stationer de skulle byta och gå av på kunde vi hjälpa dem. Vi hade ganska roligt när vi skulle försöka hålla reda på dessa 7 damer på de överfulla tågen. Vi tog oss vidare hem mot hotellet och avslutade vårt Paris med ett glas vin och en pastis/öl på en trottarkantsbistro under hotade åskmoln.