Börjar bra med Wi-Fi på tåget så vi kan utnyttja våra nya leksaker (IPad mini) ordentligt. Skall bli kul at se hur länge batterierna håller.
Kastrup, 2 röda en grön. Cig och säkerhetskontroll, en liten whisky och godis – därefter öl och Gammel Dansk i Carlsberg baren som sedvanligt. Kaffe, minsta gaten i mannaminne och irrande buss till planet. GT också som sedvanligt. Jag känner mig hemtam med ett kraftigt rött hår framför mig, men den här gången är det inte Rita utan en främling.
Framme på Schiphol – jättestort. Skaffar 48-timmarskort till lokaltrafiken och går sen och köper tågbiljetter in till Amsterdam C. En spårvagnsresa på 15 min tar oss till Rijksmuseum som vi rundar för att hitta hotellet, det ligger lite längre nerför gatan än vi trodde men ändå ganska nära.
Vi checkar in och beser rummet innan vi letar oss ut och fram till Hard Rock Café. Trots mycket folk behöver vi som ”Reward”-kunder bara vänta en liten öl innan vi får bord. Vi kör som vanligt Hurricane Keepers (drink i glas man får ta med hem), varsin burgare och en pilsner till – av någon anledning bli det Heineken? Vi tar en liten tur i shopen för varsin T-shirt och tar sen en kort liten promenad innan vi återvänder till hotellet.
När Karin väl vaknat vid 8-tiden går vi ner för frukost i en trevligt inredd lokal där allt man kan behöva är snyggt upplagt, bl.a. världens minsta pannkakor. Vi gör oss klara och traskar iväg mot Rijksmuseum som blir första stopp idag. I ingångstunneln är en installation med ”Ljuskamp” (man kan cykla på en fastsatt cykel mot en annan person och den som cyklar snabbast tänder lampor i taket på en ljusbåge mellan cyklarna, snyggt). Vi går in och får nästan ingen framför oss vid biljettkassan. Däremot får Karin en chock när det inte finns pengar på hennes kort! Vi letar reda på Rembrant och tittar på alla tavlor vi hittar av honom, bl.a. Nattvakten, den mest värdefulla tavla vi någonsin sett på riktigt (eftersom vi aldrig var inne på Louvren och såg Mona Lisa). Informationsbladet säger ovärderlig och inte till salu. Vi ser tre stycken Vermeer, ett par Van Gogh och en Goya innan vi går ut. Nu är det kö, och inte lite heller, tur att vi var tidiga!
Vi traskar tillbaka till hotellet för att kolla vad som hänt med kortet – ingen skimning, bara Karin som klantat till sin överföring och gjort den åt fel håll inför resan – från kontot istället för till det, suck.
Ja, ja – dags att gå till nästa sevärdhet – vi har svårt att bestämma oss mellan kanaltur och Heineken Bryggeriet, men eftersom båten precis gått när vi kommer fram till kajen framför bryggeriet, så tar vi bryggeriet. Företagets och bryggeriets historia och en vandring genom hur man brygger öl inklusive en virtuell åktur genom produktionen med bioduk, småstänk och rörligt golv. Vi avslutar med de gratis öl som ingår i biljetten, gott. Självklart kan vi inte låta bli att köpa varsin T-shirt här också.
Nu blir det båttur och det är trevligt med rundtursbåtar, inte minst i Amsterdams kanaler. Precis när båten lägger till får vi SMS får Harrie, Karins Deep Purple bekant från internet, som vi bestämt att träffa kring konserten. Han är inne i stan nu och undrar var och när vi skall träffas. Men vi måste ta en paus på hotellet för laddning av kamera, telefon och oss själva först.
Efter ca 1 timmes paus tar vi spårvagnen in mot Dam Square där det skall finnas tulpaner – de är slut. Men Harrie och hans kompis Ilja är där. Vi börjar gå genom stan och hittar en liten Burger restaurant (burger som hamburgare, inte burger som medborgare) den visar sig vara något av ett gourmetburger ställe. VI tar varsin och känner oss lagom mätta. Harrie och Ilja visar något generat vägen genom smågatorna i Red Light District, upp mot stationen. Vi känner då och då en sötaktig doft och ser en del skyltfönster, men det är trots allt ganska lugnt och städat även så här på en lördagkväll. Väl framme vid stationen tar vi Metro ut mot arenaområdet. Vi hinner med ett par pilsner innan det är dags att gå in. Vi säger hejdå till grabbarna eftersom vi inser att det kommer bli svårt och nästan omöjligt att hitta varandra efter konserten. Det var trevligt att träffa någon i verkligheten som man kommunicerat med på nätet i närmare 15 år utan att möta.
Konsertdags, ca 5000 plaster med mycket blandad publik, mestadels över 30, men betydligt färre ”rena” hårdrockare än väntat och fler som inte ser ut som någon som helst typ av rockare. Konserten är en upplevelse, klassikt, hårdrock, musical, opera….typ. Maffigt och massivt. Fantastiska musiker! De har en kör på 5 män och 5 kvinnor och de flesta kör minst någon ”låt” solo alla vansinnigt skickliga. Amsterdam Strings fyller upp ljudbilden ytterligare och ljusshowen är magnifik. Den ukrainske pianisten antingen ler eller storskrattar igenom hela konserten. Resten av bandet, som idag består av 3 Savatage-medlemmar en eller två gitarrister till, en kvinnlig keyboardist och en tjej på elviolin är fulla av liv och spelar arslet av de flesta. Summa Summarum var det här en riktigt god ursäkt för att tillbringa en helg i Amsterdam.
Efter viss förvirring när vi skall ta oss ut ur hallen lyckas vi med det och hittar tillbaka till tunnelbanan och in till stan igen. Vi går av ett par hållplatser innan Centralen och går genom stan för att hitta någonstans att ta en Irish Coffee. Vi hittar en ganska mysig bar nära Dam Square och åker sedan glada och trötta mot hotellet.
Under frukosten funderar vi lite på vad vi skall göra innan vi skall ta oss hemåt. Vi tänker nog inte göra nåt speciellt utan bara traska på genom stan tills vi är vid stationen? Vi packar, fixar till oss och checkar ut. Vi frågar receptionisten om det finns nåt lämpligt att se på väg mot Centralen - och det gör det, blomstermarknaden ligger på vägen. Vi kanske får se lite tulpaner trots allt? Vi börjar gå i lagom takt. Efter nån halvtimme stannar Lars till: ”Vad jag är sugen på färskpressad apelsinjuice nu.” Han har inte ens sett att det bakom honom, innanför skyltfönstret, står en juicepress fylld med apelsiner. Vi går in och köper en liten flaska i den ekologiska butiken, men det känns inte som de har cigaretter där, så det får vänta.
Vi fortsätter och kommer snart fram till blomstermarknaden där det faktiskt finns en del tulpaner, tänka sig! Vi köper en påse lökar med förhoppningen att vi skall lyckas få dem att gro i år. Men vi väljer att inte köpa ett ”Starter Kit” för cannabisodling, det hade nog varit lite väl besvärligt att ta med hem.
Vi fortsätter gå och traskar fram på en gågata som ser ut som de flesta gågator i större städer, men kanske var lite smalare och som varje gågata med lite självaktning låg det ett H&M på den. Gatan slutade vid Dam Square och eftersom tiden började ta slut tog vi spårvagn resten av vägen. På stationen pausade vi på ett hak i klassisk stationscafé stil och tog en sista Amsterdampilsner.
Väl på flygplatsen hittade vi efter lite tvekan fram till incheckningen och sedan gateområdet och en matbit.
Flygresan var avspänd men det skakade rejält av vindar vid landningen på Kastrup. Eftersom det inte gick nåt direkttåg inom den närmaste tiden tog vi första tåg till Malmö där vi fick vänta en bra stund innan vi äntligen satt på ett tåg mot Ängelholm.
Vi kom fram till att Amsterdam var en himla trevlig strosastad och kände oss nöjda, både med staden och konserten. Och hur man än gör hamnar man till slut på Dam Torget.